Tid för romaner

Tänk att fortsättningen på Berlinerpopplarna stod där i hyllan på folkhögskolans bibliotek. Eremitkräftorna och Vila på gröna ängar. Det är skönt att slippa "komma ihåg" att man ska lämna tillbaka böckerna.
Jag läste båda böckerna i ett huj!
Jag tyckte mycket om Eremitkräftorna och lite mindre om Vila på gröna ängar. Det som jag tycker är finast med den här serien är nog den där känslan av att du helt plötsligt står i en situation du inte kunnat tänka dig. Helt plötsligt har du människor runt dig som ANGÅR DIG. Från en dag till en annan. Rotlöshet som byts till anknytning och att bry sig.
Men i den tredje boken tappar det litet grann. Vissa överdrifter och mina förväntningar på att "reda ut". Bli klar och gå vidare.
Nu dyker jag in i Sköldpaddans sång av Jon Roar Björkvold. Vårens kurslitteratur på musikhandledarlinjen.

Tenta

Nu har jag levt med den här mannen, Emil Morten Berg och några andra under ett halvår. Det ska bli skönt att lämna dem till sitt öde... eller var det så att nu kommer de aldrig lämna mig?
Ja, det här med tenta var verkligen nervpressande. Men på nåt sätt (vad jag än säger om andra inlärningsprocesser) så var det bra för mig att verkligen nöta in nånting i mitt stackars huvud. Säkert 30-35 timmar sista veckan före tenta läste jag och gjorde sammanfattningar. Inlärning modell Ä...
Men nu är tentan skriven och jag lär väl få vänta ett tag på resultatet. Det var inte 100%-igt resultat men jag tror och hoppas att det gick vägen. Till godkänt...
Ganska tufft också att sitta i fem timmar och skriva för hand, uråldrigt, kramp i tummen, 18 sidor blev det.

Äntligen lite tid för roman

Så kom då ledigheten med massor av tid och möjligheter att kanske hinna läsa någonting annat än facklitteratur som "Coaching" "Bringing out the best in people" "Leadership"....
Jag köpte en liten pocketbok till mig själv i julklapp... "Berlinerpopplarna" av Anne B. Ragde. Under förra året gick en norsk serie på TV med samma namn och jag såg ett avsnitt och missade resten, tyvärr... Nu fick jag chans att läsa istället. Från första sidan var jag fast. Nästa kväll var boken slut... Den berörde mig på ett behagligt sätt med mycket mänsklig värme och en fascinerande historia. Tre syskon möts efter många år skilda åt av olika anledningar. De möts för att mor får ett slaganfall och blir inlagd på sjukhus. Hur känns det att möta sin lillebror efter 20 år, hur känns det att plötsligt få veta att man är farbror, hur känns det att träffa sin farmor för första gången...
Jag kan varmt rekommendera boken och ser fram emot att få läsa de två efterföljande böcker som hör till denna trilogi. Jag tror de heter Eremitkräftorna och Vila på gröna ängar.'

Efter fyra dagars intensivt pluggande inför tentan (som är på fredag) läser jag nu också lite "hon älskade" av Helena Henschen. För tidigt att säga något om den ännu. Någon som läst?