Ja, där låg en hel hög innan sommaren. Härliga böcker låg där och väntade och jag längtade att få börja. Att börja med en ny bok innan en annan är klar är något som jag har svårt för. -Lyssna färdigt på "Storm över Frankrike" innan "Fallen" osv...
Några av mina vänner har flera böcker på gång samtidigt och läser den som de känner för just då. Det funkar inte för mig. Om jag som barn hade två smörgåsar samtidigt sa alltid mamma: -Har du en hungrig vän? Vi formas av vår omgivning. Avsluta och börja på nytt. Men det verkar så behändigt att välja utifrån humör! Jag kanske kan lära mig?
Nåväl... De böcker på nattduksbordet som gav mig mest var de av Khaled Hosseini. "Flyga Drake" och "Tusen strålande solar". Jag blev så berörd av dem båda två. Historier skrivna från en annan värld än den jag lever i. Vad lite jag visste om Afghanistan. Nu vet jag lite mer och det var underbart vackra bilder, underbara och nakna skildringar av vänskap och kärlek och sorg. Dessutom mycket smärtsamt att få en inblick i hur lite vi fått veta om situationen i Afghanistan. Och kanske om hur lite vi bryr oss här i väst om denna del av vår värld.
Jag hoppas att Khaled snart skriver mer! Allt annat känns futtigt just nu och jag hittar ingen bok som fångar mig efter de här två. Men det är nog så att jag bara behöver lite luft ett tag.
1 kommentar:
Flyga drake gillade jag med, Tusen strålande solar ligger på byrån och väntar. Måste rekommendera dig en tredje bok om Afghanistan; Till Afghanistan kommer Gud bara för att gråta. Den slog Flyga Drake tyckte vi alla i min bokcirkel.
Jag skulle aldrig klara av att åka på semester utan böcker, inte heller att begränsa mig till en bok i taget...
Skicka en kommentar